Det här inlägget innehåller inte svaret på gåtan om hur man uttrycker värde, men förhoppningsvis hjälper det till att vidga vyerna och väcka samtal. För att kunna tänka om den globala ekonomin med distribuerade liggare behöver vi också tänka om själva paradigmet för hur vi uttrycker vad saker är värda.
För vad det är värt…
Att arbeta heltid i kryptobranschen (och betalningsbranschen, men folk bortser från den tråkigare delen när jag berättar vad jag jobbar med) har en särskilt irriterande bieffekt: den oändliga kommentarsströmmen om kryptots ”pris” från människorna omkring mig:
- ”Oj… Krypto har rasat den här veckan, Joe”
- ”Har du sett hur mycket krypto har gått upp i morse?
- ”Jag läste att krypto mår dåligt. Är du okej?”
- ”Bitcoin ligger på 60 000 dollar just nu, eller hur? Wow, kanske borde jag ha lyssnat på dig förra gången jag frågade”
Ibland försöker jag få dem att förstå begreppet att ”zooma ut” (att tänka mer långsiktigt). Andra gånger försöker jag dra in dem i ett samtal om vad saker är värda: vad värdet på en valuta är, vad Teslas aktiekurs är i dag och varför, var marknadsvärdet på råolja ligger och vart det är på väg jämfört med hur många miles per gallon man får ut av bränslet man köper, och så vidare. Blicken brukar bli glasartad och sällan vinner jag någon mark.
Som tur är har jag numera en blogg där jag kan få ur mig det här.
Här kommer alltså en mycket kort lista, i ingen särskild ordning, med saker att fundera över som kanske kan väcka några tankar om hur det är långt ifrån så enkelt att fördela värde på resurser, varor och tjänster som att tilldela dem ett belopp i fiatvaluta.
- Jämförelseproblemet
- Penningmängd
- Situationsberoende värde
- Primärt kontra sekundärt värde
- Subjektivt värde
- Så här kan blockkedjeteknik hjälpa till
Jämförelseproblemet
Det första man bör fundera över när man ska avgöra vad något är värt är förmodligen den enhet som används för att mäta värdet.
När någon frågar hur lång jag är (vilket många gör eftersom jag är längre än genomsnittet) svarar jag ibland ”Så här lång!” (och håller handen i jämnhöjd med hjässan). Andra gånger svarar jag ”1 Joe lång”. Det är ett fånigt svar, men det innehåller också en allvarlig poäng.
Hur mycket är 1 bitcoin värd? Jämfört med vad? Det enda helt korrekta svaret är att 1 bitcoin = 1 bitcoin.
Så, 1 USD = 1 USD, 1 kg guld = 1 kg guld, 1 EURO = 1 EURO, 1 Joe är 1 Joe lång… och så vidare.
Som vi har diskuterat i tidigare inlägg ligger hela poängen med handel och valuta i att människor vill byta saker med varandra som inte är identiska. Generellt sett tror man att värde kan uttryckas korrekt och universellt med hjälp av ett värde i fiatvaluta. Men titta!:
I det här diagrammet syns tydligt att den kanadensiska dollarn jämfört med den amerikanska dollarn inte alltid är ”värd lika mycket”, och vice versa.
Men vänta, om vi pratar om fiatvaluta finns det en hel rad andra problem: penningmängd, inflation… och det enkla faktum att den inte backas upp av något påtagligt över huvud taget!
Vad penningmängden gör med hur mycket saker är ”värda”
Vad penningmängden gör med hur mycket saker är ”värda”
Föreställ dig en liten ö. Ingen lämnar den och ingen kommer dit. Ön har sammanlagt 1 miljon IID (Imaginary Island Dollars) i omlopp. Det räcker för öborna i vardagen och den lokala ekonomin fungerar utmärkt.
Tänk dig nu att styrelsen för IICB (Imaginary Island Central Bank) får en genial idé för att öka öns välstånd. De skapar ytterligare 1 miljon $IID och fördelar dem på befolkningen i proportion till hur mycket var och en redan har.
Plötsligt, som genom ett trollslag, har alla dubbelt så mycket pengar som tidigare! Hurra!
Vad skulle du förvänta dig att hända med priserna? Om ett bröd kostade 1 $IID innan penningmängden fördubblades, kommer det då att fortsätta kosta 1 $IID? Kommer alla öbor att kunna köpa hus som är värda dubbelt så mycket och köra mycket flottare bilar?
Och om de reser utomlands och växlar sina $IID till $USD? Kommer de plötsligt att få dubbelt så mycket av andra valutor på flygplatsens växlingskontor också?
Utan att gå in på detaljer tror jag att vår intuition säger oss att så inte blir fallet. Annars skulle alla centralbanker göra det här hela tiden (ännu mer än de redan gör!). Priser och valutakurser skulle justeras för att kompensera för den nya valutan i omlopp, och 1 $IID skulle ha ungefär HALVA KÖPKRAFTEN jämfört med 1 $IID innan experimentet började.
Det här är, enkelt uttryckt, vad som händer med de fiatvalutor vi använder i verkligheten. Valutans KÖPKRAFT späds ut av de nya pengarna som pumpas in i systemet.
Enligt den här logiken skulle en valutas värde alltså kunna definieras mer användbart utifrån vad man kan köpa för den, snarare än tvärtom.
Så… Hur många gram bröd är 1 $IID värd? Eller till och med, Hur många bröd är den här lamborghinin värd?
Situationsberoende värde
Skulle du hellre ha en Lamborghini eller ett bröd?
Och om din familj håller på att svälta ihjäl?
Ett annat problem när vi försöker definiera värde är att det som är mer värdefullt i ett ögonblick inte nödvändigtvis är det i nästa. Exemplet ovan är bland de mest uppenbara: de mest ”dyra” sakerna i världen, mätt i motsvarande fiatvärde, skulle ofta vara helt värdelösa i extrema situationer som naturkatastrofer, krig eller ekonomisk kollaps.
Vi har alla sett undergångsfilmer, där människor kastas in i desperata situationer. Mat, vatten, en spade eller en rejäl påk kan göra skillnaden mellan liv och död. Skulle du välja en diamantring eller en yxa under en zombieapokalyps?
Primärt kontra sekundärt värde
Jag läste psykologi på A-Level (förberedande för universitetet) och jag kommer alltid att minnas något som min lärare lärde oss om fiatpengar.
Han demonstrerade det genom att ta upp lite sedlar ur fickan och riva sönder dem. Det gjorde alla (fattiga studenter som ville ha ölpengar) mycket nervösa; folk flämtade till av chock!. Han påpekade sedan att en så stark reaktion på att ett papper förstörs är ganska konstig. Jag har upprepat det här experimentet med människor många gånger genom åren.
Du kan inte äta pengar, du kan inte bygga ett skydd av pengar, du kan inte dricka pengar… Visst kan du skaffa primära resurser med pengar så länge folk fortfarande tror att de är värda något, men pengar är helt enkelt inte en primär resurs! Trots det gör sättet den mänskliga hjärnan fungerar på, hur lätt vi skapar symboliska samband, att pengar kan bli det enda vi betraktar som en primär resurs, när de egentligen inte är det.
Det här har djupgående konsekvenser för hur vår ekonomi fungerar och för hur många människor värderar pengar, ofta över allt annat. Folk samlar på sig mer och mer pengar, även när alla deras primära behov med råge är täckta, på samma sätt som ekorrar hamstrar ekollon.
Subjektivt värde
Det sista värdemåttet jag nämner för i dag är det subjektiva, individuella värde som var och en av oss tillskriver saker.
Från stora konstverk till små prydnadssaker vi har samlat på oss genom livet, samlarobjekt eller fotografier: var och en av oss har saker som är ovärderliga för oss, men som skulle vara värdelösa för alla andra.
På samma sätt skulle var och en av oss betala ett överpris för vissa saker som andra inte skulle se något värde i alls.
Det här är ärligt talat allmänt känt. Något min mamma ofta sa när hon prissatte produkter i familjeföretaget:
- Hur mycket tror du att den här är värd, mamma?
- Vad någon nu är beredd att betala för den, Joe!
Om man tänker efter är hela idén att fiatpengar är värda något i själva verket subjektiv. Den fungerar bara för att det är en tro som delas av större delen av befolkningen.
Hur kan blockkedjan hjälpa till att skapa klarhet?
Innan jag avrundar vill jag bara upprepa att punkterna ovan inte är tänkta att ge svar. Jag lyfter snarare ämnen som många sällan tänker på. För att kunna föreställa sig en bättre framtid måste man först vara medveten om verkligheten i det man redan har.
Det finns flera sätt som blockkedjan kan bidra med klarhet i frågorna ovan:
Ett slut på inflationen, eller en mer kontrollerad inflation
Med blockkedjebaserade valutor är det totala utbudet i omlopp mycket offentligt synligt. Utbudet av CBDC:er (Central Bank Digital Currencies, eller ”blockkedjebaserad fiat” – gilla det eller ej) skulle sannolikt granskas mycket hårdare av allmänheten än dagens ”luddiga” fiatmodell.
Tokenisering av primära tillgångar i den verkliga världen
Guld, vatten, energi, kol i form av regnskogar… Möjligheterna är oändliga. Det här är ett ämne som jag brinner särskilt mycket för.
Verklig globalisering av ekonomin
Globalisering är ett fult ord i vissa kretsar, men jag tror att global, gränslös handel kan leda till stort välstånd för mänskligheten.
Färre mellanhänder
Mindre behov för människor, företag och regeringar att hålla koll på transaktioner i liggare innebär mindre arbete, lägre avgifter och ett mer effektivt system.
Jag kommer förstås att återkomma till många av de här temana, men det är bra att få ut några av idéerna för vidare diskussion.
Lämna gärna en kommentar nedan. Jag älskar att höra dina tankar och din feedback.
